Välkommen till Piratpensionat Produktion!

Den här historien har paus. Henrik tog över, så Pensionatet får vänta.
(2015-10-27)

Vi föds ensamma och vi
dör ensamma. Därför skulle det nog komma som en stor överraskning för de flesta
av oss att vi faktiskt inte är ensamma. För Carina Ådahl var det något av en
chock att inse att hon dessutom förväntades göra något åt det.

Härom veckan satte jag igång ett nytt projekt. Jag deltog i en diskussion på nätet om multimedialt berättande och fick en idé i knät. Collaborative creation for the win. Alla planer i den diskussionen övergavs i det ögonblicket. Det blev en ny historia som kräver att få bli berättad och ett nytt bokprojekt. Jag kallar det Skördetid. Jag räknar med att skrivandet kan leda mig vart som helst, precis vart som helst, långt från mina ursprungliga planer. Det har det faktiskt redan gjort. Nå, det är bara att hänga på. Jag skriver får jag se, jag skriver får jag se.

Den allra senaste versionen har ni här:

Det är höst. Skördetid. Välkomna att följa med på resan.

Senaste ändring: 2013-11-14.

Den här historien har paus. Henrik tog över, så Pensionatet får vänta.
(2015-10-27)

Piratpensionat Produktion presenterar stolt sitt allra senaste projekt:

Tillbaka till Båtsman Brännings Piratpensionat

Vi håller oss till den beprövade form som var så framgångsrik (läs: rolig) förra gången: en bok om pirater med sånger och bilder, alltihop nedladdningsbart gratis med Creative Commons-licens. Det finns en dramaturgi med massor av magi. Det finns ett karaktärsgalleri med roliga namn. Det finns fem låtar skrivna och testade, och än så
länge har låtarna förutsättningar att bli ännu bättre än förra gången.

Låt oss ge ett smakprov på lite musik och text. Vi skall inte
avslöja för mycket, men lek med tanken att stigen vi går på bara leder
bort. Hela tiden. Det börjar bli kväll, mörkt. Vi är lite rädda. Då
skulle det kunna låta så här: Stigfinnarsång. Ungefär. Extrapoäng till den som hittar Anders referens till Albert & Herbert.
Och ungefär så här kommer inledningstexten se ut. Om Rudrik sköter sitt jobb som ciceron. Helt pålitlig är han inte.

Episod 1 Jag kanske skulle presentera mig

Först som sist kanske jag
skulle presentera mig. Mitt namn är Rudrik Buxbom. Jag är författare. Ni har
säkert läst någon av mina många böcker. Inte? Säkert? Det var konstigt. Nå,
ingen skada skedd. Det går ju att ordna med hjälp av vilket välsorterat
antikvariat som helst. Fråga efter boken ‘Juveler på de sju haven. Om
fullriggare och andra flytetyg.’ Det är något av en klassiker om jag får säga
det själv. Är det säkert att ni inte läst den? Aha, jag förstår. Ni föredrar
min personliga favorit. ‘Om du får oväntat besök. Strategi och taktik under
vikingatiden’. Jomen den måste ni väl ha sett. Jasså inte. Men denna då.
‘Senapssill och små grodorna. Om västkustens festliga midsommarfauna.’ Inte den
heller? Märkligt. Vad lär de sig i skolan nu för tiden. Nå. Var var vi
någonstans?

Legenden om Bränning var det,
javisst. Det var en historia, det. Nästan så man skulle skriva en bok om den.
Men den tiden är över. Vem orkar. Allt skrivande och rättande och förhandlande
med förlaget. Aldrig i livet. Nä, det får bli någon annans jobb att skriva
boken om Bränning. Det är väl ingen annan än jag som minns längre, men det är
ju knappast mitt bekymmer. Näpp! Någon bok lär det aldrig bli. Men jag kan
berätta för er om ni vill. Om ni lyssnar noga. Låt se.

Vår historia tar sin början
nästan precis ett år efter det att David och Sissela Bränning brutit familjens
förbannelse och tvingat Greve Drakensjöö att segla bort i skymningen med hela
sin piratbesättning. Lugnet hade lägrat sig och gästerna återvänt till
pensionatet, på sin dramatiska klippa med sin vidunderliga utsikt. Just den
kvällen låg jag bekvämt bakåtlutad i en solstol på verandan och njöt av
vårsolen efter ännu ett framgångsrikt bokprojekt. Det var i april … låt se
… 1762 måste det ha varit. Eller 1761. Det var det nog. Sjuttonhundra
sextioett. Eller -två. Jag hade just slutfört ‘Räven överraskar grisen.
Oväntade möten i skog och mark’. Är ni naturintresserade? Då är den boken
absolut något för er. Det är en uttömmande betraktelse av fiktiva möten mellan
djur från olika habitater som … Men jag förirrar mig från ämnet. Bränning var
det. Det hela började en fredag i april 1761. Eller 1762. Där någonstans.

Så ungefär! Nå. Det är mycket arbete kvar – det mesta faktiskt – men än så länge ser det faktiskt rätt lovande ut. Piraterna är lika elaka som i förra boken, de vuxna lika handfallna och vi får träffa en ny, ung hjältinna. Vi har fortfarande mottot Ord ska vara roliga. Välkomna tillbaka.

Högre är klar. Färdig. Den är till och med korrekturläst, typ. Och så har vi beta-testat Vulkans publiceringsverktyg: Högre på Vulkan. Temat blev i vanlig ordning rätt oväntat – inte alls det jag hade förväntat mig. Det blir å andra sidan alltid det jag skriver. Historier som vill bli berättade skriver sig själva. Då skall man som författare inte lägga sig i, utan bara hänga med. Försöker man styra blir de bara irriterade och stingsliga.

Ett foto. Ett berg. En gåta. En kvinna och hennes omöjliga dröm.

Nej,
jag vet faktiskt inte vad boken till slut kom att handla om. Det är nog
upp till dig som läsare att berätta för mig. Jag har fått sådana läsarreaktioner ibland – en gång fick jag faktiskt höra “Jag gillade din
liknelse med Jesus på korset” – och de är alltid lika överraskande. Det enda jag är säker på är att det finns en tematik om att följa sin dröm, vart den är leder. Om att följa den trots att den leder längre än man vågar. Djupare. Svårare. Högre.

Det inledande fotot på Mount Everest publiceras av nasontravels på Flickr under CC BY 2.0. http://www.flickr.com/photos/81365633@N08/7449596832/

Senaste revidering av tyrckfel 2018-03-18, uppdatering med Vulkan 2018-03-31.

Högre. Det är den preliminära titeln på den nya boken jag skrivit på i några veckor. Jag tror att jag har kapacitet för ett omfattande skönlitterär projekt, och att det är Det Finska Folkets Sång. Men jag inser att det krävs fler timmar med författande innan jag har tillräckligt med erfarenhet för att göra den historien rättvisa. Den berättelsen vill inte heller fram riktigt ännu. Men något kortare, mer lättsamma berättelser är bra mellansteg, och underbart roliga att arbeta med innan man tar sig an sin stora utmaning. Innan man bestiger Mount Everest har man många små berg att testa på. Sotarskolan var ett sådant mindre berg.
Mount Everest. Det finns något mycket lockande, skrämmande och obotligt romantiskt i att stå på världens tak, en prestation som människor har offrat livet för. Det första försöket som kunde lyckats gjordes 1924 då Mallory och Irvine försvann på väg upp till – eller möjligen ner från – toppen. Även deras öde är lockande och skrämmande på samma gång. Om man tillåter sig att raljera lite, så går det idag att köpa sig en plats på toppen av Mount Everest. Med lite tur och mycket pengar kan man i stort låt sig vinschas upp och fotograferas. Vad skulle Mallory sagt om det? Måste man förtjäna att ta sig an Mount Everest? Inte fan vet jag. Men det är en spännande utmaning att leka fram en bok som betraktar en tematisk fråga av den typen. Och lyckades Mallory ta sig upp till toppen? Med lite fantasi och en gnutta magi kan vi försöka ge ett svar.

Jag törs nog lova att den som gillade Sotarskolan kommer att gilla Högre. Det är en berättelse som pockar på att bli berättad.

Idén och inspirationen kom från fotot ovan: Mount Everest North Face, Tibet, av Jimmy Chin, National Geograpic. Tack till Micke för alla kommentarer och stöd!

Tro det eller ej, men nu är Sotarskolan också klar. Till slut. Inga fler stavfel att ändra. Ännu en kreativ process avslutad. Nu hittar ni boken nedan.

Så här kan vi ju inte hålla på goa vänner. Tur att det finns fler kreativa processer att ägna sig åt. Den här till exempel, till Vetenskapsfestivalen. Slutversionen börjar ta form.

Senaste revidering:
2017-02-03. Skummade för att hitta en beskrivning jag vill återanvända. Upptäckte 7 stavfel.
2013-07-04. Läste boken högt för stora lillgrabben. Upptäckte 32 stavfel.

Jag har just lusläst den allra senaste layouten från Robban på Båtsman Brännings Piratpensionat, lyssnat igenom musiken och sett noga på alla Pernillas underbara bilder.

Det är faktiskt ett spännande allkonstverk vi skapat. Jag tänker inte minst på all musiken (ladda ner här alla låtarna i en mapp på 78 MB). Om det bara är ett enda barn därute som uppskattar allt detta vore det … magiskt. Vi har ju redan testat minimusikalen, och det gick ju bra. Men det är boken som ligger mig närmast om hjärtat. Det var där allt började, med en idé om en elak hjälte. Med fyra märkliga rader rim som blev en sång, som blev en värld, som blev en barnbok.

Här sitter jag och vaktar på min grav
Där kommer du, och då så bär det av
Jag skuttar upp och gör en liten dans
En vålnad du inte trodde fanns

Bilderna är klara. Det sista ackordet i Anders fantastiska musik är inspelat sedan länge. Nu är också mina allra sista kommentarer ivägskickade. Några stavfel skall fixas. Några rader som råkat hamna på fel sida. Därefter skall vi trycka boken och be FFKP att ladda upp den slutliga versionen. Sedan är det upp till er vad som skall hända. Fri kultur. Gör vad ni vill. Kristian gjorde till exempel en eBook – helt fantastiskt!

Det går runt i huvudet på mig. Det är över. Självklart vill vi göra fler minimusikaler och spelningar, högläsningar och ett releaseparty. Självklart. David och Sissela förtjänar att möta er därute. Konrad Krabba behöver en anledning att putsa sin pickelhuva. Men det finns inte mer att kreativt för mig att göra med själva berättelsen. Jag ser mig i spegeln och tänker att det är som ett annat liv; när Båtsman Bränning inte hade börjat snurra i mitt huvud ännu. När David och Sissela ännu inte hade upptäckt sitt livs läxa:

Så du är inte rädd för nå’t
Så du vågar jaga en drake från hans slott
Det är inte mod, eller hur
Mod är att va’ mörkrädd men ändå ge sig ut

Jag vet att det är få av er därute som har läst om David och Sissela. Men för mig är det stort, riktigt stort. En nästan fem år lång kreativ resa närmar sig sitt slut. En ny resa börjar. Och det är helt okej; jag är inte mörkrädd längre.

M31 skall uppträda på Vetenskapsfestivalen. Har ni hört. På temat ljus skall vi göra en multimediashow med videor, livemusik och frågestund. Tur att Calle inte bara är fena på piano utan också doktor i teoretisk fysik, annars hade vi varit kokta allihop. Nå, föruitom att spela själva och visa videor skall vi ska dela ut en liten go skrift med bakgrund till vad vi sjunger om, lagom roliga uppgifter och låtarna med text och ackord. Någon överraskning skall vi också kunna bjuda på. Hon heter Maria. Det blir en höjdare och en ny upplevelse för oss alla.
Platsen är sal HA2, Hörsalsvägen, Chalmers. Programmet finns här, och oss hittar ni den 20 april, punkt nr 27 (F-3, klockan 09.00), nr 63 (4-6, klockan 10.30) och
nr 101 (7-9, klockan 12.30). Tipsa lärare att boka snart, bokningen öppnar den 29 februari och det är först till kvarn! Vi har bara plats för två klasser per 45-minuters föreställning.

Några smakprov på vad det är frågan om kanske? En ljuvlig video där Anders sjunger sin spröda Stjärnljus. Den är på 89 MB men worth waiting for. Tillsammans med musiken är den riktigt vacker. Live låter Stjärnljus så här. Och här ligger en mp3 av den goa låten Alla Färger med Danne som sjunger i stämmor på sig själv i refrängen och Anders som testar sina nya trummor. Allt är inte heeeeelt klockrent klart ännu, vilket den här lilla repetitionsfilen av låten Ljuset genom Rutan visar. En fluga-på-väggen för den som vill tjuvlyssna på den kreativa processen.

För det finns alla färger i en stråle ljus.
Alla färger lyser upp mitt hus.

Varmt välkomna!

Bilder från Flickr, Creative Commons: blått av Sweetie187, rött av LoveBigIsland.

The Pirate bays lirade Bränninglåtar på FSCONS-konferensen på Lindholmen i Göteborg i förra veckan. Det var helt otroligt kul. Och omtumlande. Kolla videon från ffkp, och videon från Creative Commons Sverige. Så här såg det ut, ur perspektivet från den lilla, uttröttade publiken. Från vänster är det jag, Jörgen, Calle och Anders.
Pernilla delade ut kortversionen på engelska av första episoden:l A dinghy in the dark på engelska. Den läste jag, och sedan spelade vi tre låtar: Båtsman Brännings Piratpensionat, Bättre Fly och Konrad Krabba (jag är stans polis). Både Bränning och Bättre Fly hade urpremiär. Konrad har Calle och jag lirat förut.

FSCONS handlar om ett fritt samhälle, där äganderätt är av mindre vikt än delaktighet och tillgodogörande av kultur. Vi hade en diskussion med ett par av gästerna om att vi laddat upp material i format som mp3 och .docx, som är format där det i allra högsta grad ingår äganderätt. Min förklaring är att vi inte är ute efter att ändra världen, bara att på enklaste sätt ge så många som möjligt att ta till sig vårt material. Våra mottagare har inte OGG-spelare, däremot har de mp3-spelare. Men. Och här är min poäng. Vi behåller inte ägandet av materialet som vi skapat. Det är ditt att göra vad du vill med, så länge du berättar var det kom ifrån, inte tjänar pengar på det utan att berätta det för oss först, och så länge du ställer samma krav på nästa mottagare.

Allt vårt material kan du ladda ner på https://ffkp.se/piratpensionat. Gillar du inte våra ackordföljder? Tycker du att dina rim hade varit bättre? Men så ändra dem då. Vill du sjunga in en ny text på Konrad Krabba som hyllning till syrran på födelsedagen? Gör det. Vill du sätta upp Nära till Salt som musikal på skolan? Gör det.

Vill du göra om alla våra dokument till format utan äganderätt? Gör det.

Bild: Flickr Creative Commons, av jonsson. Länk.

Bränning på engelska? Ehhh …. vad hände nu? Lugn. Låt mig förklara.

FSCONS, the Free Society Conference and Nordic Summit, arrangeras av FFKP
den 11-13 november på Lindholmen i Göteborg. Det är Nordens största
årliga mötesforum för fri kultur, fri programvara och ett fritt
samhälle. Det ingår såklart sociala aktiviteter, och jag är lycklig över
att ha blivit inbjuden tillsammans med resten av Bränningvännerna att
framföra delar av boken och några av låtarna!

Mellan 20.00 och 20.30 på söndagen den 13 november skall vi levandegöra David och Sisselas roddtur. På engelska. Då fick man ju översätta den episoden. Det blev faktiskt inte så himla dumt. Vad tycker ni?

Sedan skall vi
sjunga, fast det gör vi på svenska. Så här kanske? Dags att ge sig hem och repa med andra ord. Vad tror ni, räcker ett repetitionstillfälle?

A splendid time is guaranteed for all.

Updaterad version av texten 2011-10-28. My sincere gratitude to Vicky for the help with fine-tuning my English.

Våra goda vänner på Föreningen Fri Kultur och Programvara FFKP – som är värdar för boken om Bränning – har börjat skriva nyhetsbrev om fri kultur. Nej, det handlar inte om att allt skall vara gratis att ladda ner. Det handlar om att tillgänglighet är viktigt i ett demokratiskt samhälle. Ibland innebär det att det är gratis att ladda ner, ibland inte. Det innebär dock alltid att du som vill delta i kulturlivet skall ges möjlighet att göra det. Piratpensionat Produktion vill slå ett slag för det, under parollen “Skriv om den här boken.”

Exempel. Jag har skrivit en låt till min femåriga dotter: Mountain Bluebird. Nu vill jag såklart veta om den är bra, och hur den kan bli bättre. Så jag lade upp den på nätet – här ligger kladden till Mountain Bluebird – och bad om synpunkter på twitter – här är mitt twitterkonto DrDanEng. Några av de som följer mig gav mig förslag på förbättringar, vilket var bra för mig eftersom låten snart är bättre. Säkert gav diskussionen någon annan en impuls att diskutera musik eller fri kultur vid fikabordet eller så njöt de bara av låten. Vackert så, det var därför jag gjorde den så tillgänglig jag kunde.

Så jag gjorde en ny version, efter de kommentarer jag fått. Den är tydligt bättre och utstrålar ett självförtroende som den inte haft utan kommentarerna på kladdversionen. Här ligger den bättre versionen av Mountain Bluebird.

Och så fanns det en anledning till. All icke-kommersiell användning och all bearbetning av Mountain Bluebird är tillåten om man bara talar om vad materialet kommer från, och detsamma gäller när den är klar. Jag tvingar inte in någon i att använda den site som låten ligger på eller hur ni använder låten. Nedladdning är tillåten (jaja, och gratis). Har vi riktig tur betyder det att någon vill ladda ner låten och använda den på något sätt, som en del i en blandad-CD till alla kompisarna i julklapp, som introduktion till ett namngivningskalas eller bara för att lägga på sin mp3-spelare att höra på bussen till jobbet. Då får jag min belöning – något jag skapat har blivit bättre tack vare dess fria spridning, och någon annan har använt det jag skapat. Inte dåligt för en enkel låt.

Det allra första nyhetsbrevet från FFKP hittar du här. En snygg plugg för Piratpensionat Produktion dessutom. Det tackar vi såklart för.

Och funkar inte länkarna till låtversionerna kan man kolla här: http://issoundclouddown.com/