Välkommen till Piratpensionat Produktion!

Nu finns Båtsman Brännings Piratpensionats musik på Soundcloud, att sprida, ladda ner, ändra och sprida.

Om du saknar folk som slåss, ta din tross hit till oss.

Och ni minns väl boken? https://piratpensionat.mickla.se/2012/03/04/

Jag har just lusläst den allra senaste layouten från Robban på Båtsman Brännings Piratpensionat, lyssnat igenom musiken och sett noga på alla Pernillas underbara bilder.

Det är faktiskt ett spännande allkonstverk vi skapat. Jag tänker inte minst på all musiken (ladda ner här alla låtarna i en mapp på 78 MB). Om det bara är ett enda barn därute som uppskattar allt detta vore det … magiskt. Vi har ju redan testat minimusikalen, och det gick ju bra. Men det är boken som ligger mig närmast om hjärtat. Det var där allt började, med en idé om en elak hjälte. Med fyra märkliga rader rim som blev en sång, som blev en värld, som blev en barnbok.

Här sitter jag och vaktar på min grav
Där kommer du, och då så bär det av
Jag skuttar upp och gör en liten dans
En vålnad du inte trodde fanns

Bilderna är klara. Det sista ackordet i Anders fantastiska musik är inspelat sedan länge. Nu är också mina allra sista kommentarer ivägskickade. Några stavfel skall fixas. Några rader som råkat hamna på fel sida. Därefter skall vi trycka boken och be FFKP att ladda upp den slutliga versionen. Sedan är det upp till er vad som skall hända. Fri kultur. Gör vad ni vill. Kristian gjorde till exempel en eBook – helt fantastiskt!

Det går runt i huvudet på mig. Det är över. Självklart vill vi göra fler minimusikaler och spelningar, högläsningar och ett releaseparty. Självklart. David och Sissela förtjänar att möta er därute. Konrad Krabba behöver en anledning att putsa sin pickelhuva. Men det finns inte mer att kreativt för mig att göra med själva berättelsen. Jag ser mig i spegeln och tänker att det är som ett annat liv; när Båtsman Bränning inte hade börjat snurra i mitt huvud ännu. När David och Sissela ännu inte hade upptäckt sitt livs läxa:

Så du är inte rädd för nå’t
Så du vågar jaga en drake från hans slott
Det är inte mod, eller hur
Mod är att va’ mörkrädd men ändå ge sig ut

Jag vet att det är få av er därute som har läst om David och Sissela. Men för mig är det stort, riktigt stort. En nästan fem år lång kreativ resa närmar sig sitt slut. En ny resa börjar. Och det är helt okej; jag är inte mörkrädd längre.

Första testet klart! Två och en halv timmars läsande, diskuterande och skrattande mellan omtagningarna, följt av två timmars bearbetning med en ovillig hemmastudio och en alldeles för gammal laptop. Som belöning har vi nu tretton minuter och trettio sekunders läsning av Båtsman Brännings Piratpensionat. Det är ett monsterkliv framåt i kunskaper om hur man producerar en ljudbok. Med tanke på den obefintliga kunskapen jag hade innan kunde det ju bara gå åt ett håll.
Vad lärde jag mig då? Meningarna borde nog vara kortare i en ljudbok än i en bok man håller i handen, bara en sådan sak. Man skall också bestämma sig om man producerar en ljudbok eller radioteater, vilket inte är självklart om man har en text uppblandad med låtar. Man skall ha godtagbar teknik (alltså den där häcken åker ut snart, nu är skönhetsfelen seriöst inget roliga längre) och en bra plats (utan dörrknackning från Securitasvakter). Viktigare än man tror det där. Mitt kungarike för en studio. Och se för knävulen till att ha en bra röst som läser. Det visste jag sedan innan, med mitt eget försök att läsa in några episoder. Då tyckte jag nästan själv att boken lät ganska lam.

Nå, med Anders är det en annan femma. Han är en duktig och pålitlig gestaltare av text och repliker, så han räddar mycket av bristerna som är mitt ansvar. När jag nu har hört och bearbetat de episoder han läste in igår måste jag nog säga att det här håller förvånansvärt bra. Håller ni med?

Anders Dahlberg läser Episod 1 – En roddtur i mörker
Anders Dahlberg läser Episod 2 – Båtsman Bränning

Under hösten skall vi göra ett test med vår vän i Karlstad. Episod tre och fyra kanske, om vi inte fixar att läsa in hela boken? En ny hemmastudio står på önskelistan först. Vem har sagt att det är billigt att experimentera med kreativa processer?

Nu ni. Förutom all musik och all text är nu alla bilder klara. Det vi gör nu är att sätta materialet i bokform och trycka den. Den
kommer nog att kosta en slant, men den kan fortfarande skrivas ut
härifrån, bilderna finns inlagda i texten nedan för den som har en bra skrivare eller en tolerant chef. Och både text, musik och bild får du i stort sett göra vad du vill med. Nästan.

Själv älskar jag Pernillas bilder för deras sätt att frigöra fantasin. För mig är det som om hela Bränningvärlden plötsligt stegade ut från mina tankar och ut i ljuset där ni andra kan se den. För mig fungerar de klockrent som brygga från den värld jag såg framför mig till det sätt som ni andra ser den. Kolla till exempel bilden på David liggande på märsen på sidan 87.

Efter tryckningen får det nog bli en releasefest på uteserveringen vid Café Skrädderiet i Kinna med
boksignering, livemusik från boken och öl och macka. Det får vi planera
över sommaren.

Mitt inspelningen av låtarna till minimusikalen Nära till Salt tog jag en liten paus idag för att jag bara KUNDE INTE hålla fingarna borta från Emelies och Josefins underbara experiment: gatumusikanterna.se och Gatumusikantern. “Låt oss gå ut på gator och torg och spela musik och se vad som händer. Låt oss berätta om det på nätet. Kan du lira? Nej, kan du? Skit samma.”

Här är en låt till världens mest kreativa brudar: Tusen ögon – med sång respektive utan sång om ni vill ha en bandare med er på stan. Och här är ackord och text:

Håll i hatten Stockholm, nu åker vi.

Utan Namn. Det blev verkligen ett paradoxalt namn på denna sång. Bakgrunden – Varför väljer man en karriär där man bär soldats eller sjömans uniform? Antingen för att man gillar friluftslivet och spänningen, eller – som i Fänrik Gyllentofts fall – för att man helt enkelt aldrig stått ut från mängden och därmed passar fint i uniform. Hans bakgrund blev lite intressantare att göra något av då. Nu skall jag bara skriva anekdoten som snurrar i huvudet och berätta om honom. Hur det gick på slutet för honom vet alla som läst boken eller musikalen.

Ett mp3-utkast till Utan Namn hittar ni här. Text och ackord finns här:

Det är klart att den goe karaktären Konrad Krabba skall ha en sång. En man med så stora ambitioner för sin omgivning behöver få sjunga av sig ibland. Här är en förhandstitt på Konrads beskrivning av sig själv. – “Hallå där! Sådär får man faktiskt inte göra.”

Här är den sista demon – Anders adrenalinstinna Brutalfinal. Vi säger inte mer än så, utan lutar oss tillbaka förvånat och konstaterar att det var den sista demolåten. Listan är komplett, så vi kan bocka av en av de hundra sakerna på listan. Brutalfinal var värd att vänta på tycker Dan. Här kan du ladda ner den till din egen mp3-spelare!

Det här är Moralfinal Salt Remix 09; möjligen finalen till musikalen Nära till Salt, och samtidigt en bonuslåt till boken. Lite intressantare än den tidigare versionen, både produktion och ackord. Och ett halvsnyggt avslut, om man gillar den typen av mänskliga ackord. Kolla in den här.

Här är en fingerad liveupptagning från Tavernan Gippande Gösen, en trallvänlig sång utan ett enda mollackord. Piraterna i fiskebyn är glada, så det är som det skall. Det enda som räddar oss från banalitet är Anders underbara slutrad och Calle Rubertos ljuvliga piano och bas (tack Calle, du har förtjänat din piratuniform). Som helhet blev det en bra version av denna enkla men viktiga melodi. Kolla här vad du tycker.