Välkommen till Piratpensionat Produktion!

Ett år senare, och Sotarskolan är klar. I alla fall version 1. Vi får väl se hur mycket språkliga ändringar som krävs. Men intrigen är klar, liksom dialog och persongalleri. Hela boken och ett smakprov hittar ni nedan. Licensen är Creative Commons by-nc-sa, så det är bara att sprida för den som vill. Fri kultur!

Nöjd jag blir med att ha kommit så långt. En idé som blev en historia som bara krävde att få bli berättad. Vad jag bara älskar att skriva in en alldeles vanlig snubbe i bisarra situationer. Förlåt, Elias, käre vän. Du förtjänar bättre. 🙂

Scen 5

”Och en stöld. Jag vill anmäla
en stöld också.”

De båda poliserna gav varandra
en snabb blick och avbröt sin nedpackning av diktafon, anteckningsblock och
kaffemuggar.

”Jaha”, suckade Klint, som var
den korte och brede av de båda poliserna, och satte på diktafonen igen.

Anteckningsblockblädder.

”Du vill anmäla en stöld. Och
vad är det som saknas?”

”En burk medicin. Piller.”

”Piller.”

Krafs, krafs, penna mot papper.
Den tveksamma tonen hos den långe polisen vibrerade ända ner i bordsskivan.
Fast det fanns en nyans i rösten av undertryckt intresse som jag inte lade
märke till förrän det nästan var för sent.

”Vad för slags piller?”

Host, harkel. Ahum. Därefter två
takters paus. Dirigenten räknar tyst för sig själv. Tre, fyr.

”Vad för slags piller, sa jag.”

Ny paus. Tvekan. Beslut.
Amenvafan. Åt helvete med alltihop.

”Paradoxin. Mot elakhet mot
barn.”

Sotarskolan är nu inte så långt från att bli färdig i en första version. Min ambition är att vara klar med den när semestern är över, och att ägna höstkvällarna åt att finslipa. Precis som Båtsman Brännings Piratpensionat ges Sotarskolan ut med Creative Commons-licens. Fri kultur! Gillar du inte slutet kan du därmed skriva om det och läsa in boken för radio om du vill. Eller så hittar du på något annat – kanske bara laddar ner boken och läser den. Under tiden du funderar över det skall jag skriva färdigt min version. Boken skrivs precis här, här ligger det som är skrivet oavsett skick.

De senaste nätternas arbete har sett en oväntad grävling och en lika oväntad järnvägsstation födas, och ny dialog mellan en naken kvinna och en förvånad lärare. Vi har också namngivit ett antal ovanliga bakterier och förklarat den nakna kvinnans motiv.

Nu ni. Förutom all musik och all text är nu alla bilder klara. Det vi gör nu är att sätta materialet i bokform och trycka den. Den
kommer nog att kosta en slant, men den kan fortfarande skrivas ut
härifrån, bilderna finns inlagda i texten nedan för den som har en bra skrivare eller en tolerant chef. Och både text, musik och bild får du i stort sett göra vad du vill med. Nästan.

Själv älskar jag Pernillas bilder för deras sätt att frigöra fantasin. För mig är det som om hela Bränningvärlden plötsligt stegade ut från mina tankar och ut i ljuset där ni andra kan se den. För mig fungerar de klockrent som brygga från den värld jag såg framför mig till det sätt som ni andra ser den. Kolla till exempel bilden på David liggande på märsen på sidan 87.

Efter tryckningen får det nog bli en releasefest på uteserveringen vid Café Skrädderiet i Kinna med
boksignering, livemusik från boken och öl och macka. Det får vi planera
över sommaren.

Föreningen Fri Kultur och Programvara arbetar i Cloudberry-projektet för att revitalisera Creative Commons (översätts nästan rakt av till fri kultur) i de nordiska länderna. Den praktiska konsekvensen av projektet skall vara att man kan få tillgång till mer och färgstark kultur gratis, och som man dessutom ofta kan bearbeta om man vill. En idé som kommit fram är att göra fler CC-verk tillgängliga på biblioteken. Båtsman Bränning vill gärna vara med som pilot om vi får. Bränning på bilbliotek runt om i Norden? Ja tack, gärna det.

Medan vi jobbar i det tysta finns allt material nu utlagt på FFKPs server: https://ffkp.se/piratpensionat/. Varmt välkomna dit!

Piratpensionatet har letat ett nytt hem ett tag. Vet ni vad? Härom dagen dök Föreningen fri kultur och programvara (de som står bakom det underbara projektet Cloudberry) upp i skinande rustning och skrämde bort våra väderkvarnar. Återkommer när alla detaljer löst sig. Under tiden kan ni väl besöka dem? Massor av information om fri kultur, och massor att ladda ner gratis från Cloudberry.

Nu svor jag nästan. Den site som ni laddar ner Piratpensionatets musik och texter heter drop.io. Den är uppköpt av Facebook och nerlagd. Nu pågår jakten på en ny plats för mig att lägga upp material på, så det går att ladda ner för alla. Alla länkar som går till drop.io är alltså nere, men länkarna till musiken på twiturm.com lever. Exempelvis flyttade jag den senaste versionen av Drowning från drop.io till twiturm: http://twiturm.com/cg7za.

Knävulen. Där fick snåljåpen vad han betalade för.

Äntligen. Det krävdes ett offentligt löfte på twitter för att få ur sig en av de många melodier som legat och snurrat i huvudet. Här är nu melodin Skilda håll till minimusikalen Vitterväder, för lågstadiet. Jag hade glömt sedan Piratpensionatet hur högt man måste lägga låtarna. Sedan sitter man sitter där och kliar sig i huvudet över hur man skall kunna sjunga in den själv, så ungarna kan lära sig. Nåväl. Här är den: http://twiturm.com/u4zub, och jag vill bara påpeka att någon redan laddat ner den. Glad, glad, glad blir jag av det.

Före denna sång möts nybyggarna och indianerna för första gången. Alla är de lite rädda över det okända. Därmed blir de arga på varandra eftersom ingen begriper den andre. Innan någon säger något man får ångra är det kanske bäst att de går åt skilda håll ett tag. Ungefär som man måste göra i alla mellanmänskliga relationer ibland.

Och här ligger den senaste versionen av manuset, med ackord och text till Skilda håll:

Låt mig citera Talande trasten i minimusikalen Vitterväder: “Ho-Chunk, du är verkligen inte klok.” Vitterväder utspelas i Wisconsin, en varm sommardag 1842 där flyttande nybyggare möter de mer lokalt bevandrade indianerna.

Ouvertyren till Vitterväder är inspirerad av nordamerikanska indianer och finns nu här att lyssna på, kommentera, ladda ner, redigera, spela baklänges och sprida. Creative Commons by-nc-se. Fri information regerar.

När de till slut hade hittat rätt man visade han sig vara en idiot. Det är första meningen ur Sotarskolan, eller Du skulle ändå inte tro mig, det senaste projektet i min byrålåda, som tack vare social media och Creative Commons (kolla mitt gästbloggade där) inte är någon byrålåda. Sotarskolan pågår här, precis här! Det mesta kan ändras i denna första version av händelserna, utan så mycket miljöbeskrivningar. Den har inte ens slutet färdigskrivet mer än i grova drag i form av enstaka nyckelreplikskiften och beskrivningar. Men ju längre den utvecklas, desto mer blir jag peppad på att låta berättelsen skriva sig klart. 🙂